Blogg

Sida 2

Kommunens familjerätt ger Tingsrätten underlag

29 maj 2017

I Sverige är en skilsmässa ingenting som i sak är något allvarligt. Det vill säga – vi har kommit en bar bit från den tid då en sådan ansågs som något fult och det är också något som vi – naturligtvis – ska vara tacksamma för. För; att kärleken mellan två äkta makar tar slut, att den kanske uppstår hos någon annan eller där man av någon annan anledningen inte längre kan leva sina liv ihop är något som kan hända. Känslor går, helt enkelt, inte att styra enligt något uppgjort facit. Dock så kan man i detta tycka att vissa par kanske ger upp lite för enkelt och att man inte kämpar tillräckligt hårt eller där man kanske till och med gifter sig utan att beslutet varit tillräckligt genomtänkt.

Detta å sido dock; en skilsmässa – oavsett orsak till den – för alltid med sig praktiska detaljer som måste lösas och där man exempelvis måste komma överens om vem som ska bo kvar, för hur mycket man i så fall ska köpa ut den andre för och vilka möbler som respektive part ska få. Detaljer som kan vara nog så jobbiga – men som ändå inte ens är i närheten av det värsta som kan ske i samband med en skilsmässa; nämligen det faktum att man inte kan komma överens om vårdnaden av barnen. Här ska man veta att de flesta skilsmässor och vårdnaden efter fortsätter som vanligt och där en gemensam vårdnad fortsatt är lösningen. I andra dock så kan den ene parter stämma den andre och inleda en vårdnadstvist. Vi kan här säga att en sådan inte behöver gå så långt som till Tingsrätten.

Nej, tvärtom så är det något som man aktivt försöker hindra från statens sida (förutsatt att det inte föreligger kriminalitet, våld eller incest, allvarligt missbruk eller grav psykisk sjukdom) och där man tar hjälp av den familjerätt som finns i varje kommun. Familjerätt – ett brett begrepp – i fallet om en vårdnadstvist erbjuder först ett så kallat samarbetssamtal där föräldrarna tillsammans med sina ombud får försöka diskutera fram en lösning.

Ett skickligt ombud är att föredra vid en vårdnadstvist

Skulle inte detta fungera (något som det i de flesta fall gör; samarbetssamtal hos sin familjerätt har hög procent då det kommer till att lösa en vårdnadstvist) så ber Tingsrätten samma familjerätt att skaffa underlag för ett beslut. Det här innebär att denna familjerätt samtalar med föräldrarna, att man samtalar enskilt med barnen, att barnen får en chans att komma till tals hemma hos båda föräldrarna – i deras nya miljö.

Vidare så sker även samtal med eventuellt nya partners, med personal på barnens skola- eller dagis och slutligen så tar man utdrag från både social- och belastningsregistret. Det här är viktigt. Ju bredare underlag som denna familjerätt kan ge Tingsrätten – desto rättvisare blir också beslutet.

Men; man ska veta att det är svårt att vinna en vårdnadstvist i Sverige och om man som förälder hamnar i en sådan så bör man se till att hitta en skickligt juridiskt ombud, ett sådant som är specialiserat på just familjerätt.

Du kan läsa mer om detta på sidan familjerätt Stockholm.

Att jobba som jurist

11 maj 2017

Brottmålsadvokat, skilsmässojurist eller advokat med fokus på miljörätt? Som jurist finns det många olika inriktningar och nischer att välja mellan, där just brottmålsadvokat troligen är vanligast bland de tre uppräknade exemplen. Det finns många advokater som specialiserat sig inom det området, här är ett exempel.

En jurist är kort sagt expert på att göra analys av, och att lösa, juridiska problem. Detta görs bland annat genom att tolka lagar, avtal och andra regelverk. Den allra vanligaste uppgiften för en jurist är att ge stöd och råd i olika juridiska frågor.

Jurister arbetar, inom det allmänna rättsväsendet som domare, åklagare och kronofogdar. Vanligt är dock att även företag, myndigheter och andra typer av organisationer har sina egna jurister. Vanligt i den privata sektorn är att man arbetar på en juristbyrå, eller på företag som till exempel försäkringsbolag, banker eller finansbolag. Många jurister arbetar även på universitet eller andra lärosäten, och då som lärare eller forskare.

Vanliga arbetsuppgifter

Begreppet ”jurist” är ganska brett. Arbetsuppgifterna kan skilja sig åt en hel del mellan till exempel advokater, domare och åklagare. Dock kan man på ett sammanfattat vis säga att en jurist läser in och bearbetar juridiskt material i form av exempelvis lagar, avtal och förordningar. Det är en jurists uppgift att hitta den rätta användningen för rättsreglerna för att sedan, till exempel, lösa ett juridiskt problem.

Förmågor som är bra hos en jurist

Som de flesta vet ställer juristyrket krav på goda verbala förmågor – oavsett om det är brottmålsadvokat, bolagsjurist eller någon annan inriktning det är fråga om. Man bör ha goda kunskaper i både svenska och engelska och kunna argumentera på ett bra sätt. Vidare bör man inte ha några problem med att tala inför grupp.

Sedan krävs det god logik och en bra förmåga att fatta beslut. En jurist bör kunna tolka till exempel en lag utifrån ett problem och sedan hitta den naturliga lösningen eller slutsatsen.

Arbetsmarknad

2014 fanns ungefär 20 000 jurister i Sverige. Enligt arbetsförmedlingen anses arbetsmarknaden vara i balans. En något hårdare arbetsmarknad kan dock märkas o Uppland, där det är lite högre konkurrens om jobben. Det motsatta kan noteras i Östergötland, där det enligt arbetsförmedlingen råder en ”liten konkurrens om jobben”.

Utbildning

En juristutbildning genomförs vid universitet eller högskola och omfattar 4 och ett halvt år. Utöver det finns tilläggsutbildningar för jurister på en rad olika universitet runt om i landet. Efter att utbildning vid universitet eller högskola är genomförd, krävs det dock en tid av notarietjänstgöring för att få arbeta som advokat, domare, åklagare eller kronofogde.

Exempel på inriktningar som jurist

  • Brottmålsadvokat
  • Skilsmässojurist
  • Affärsjurist
  • Bolagsjurist
  • Bankjurist
  • Förvaltningsjurist

Är ensam vårdnad bästa alternativet?

5 feb 2017

Om man ska vara på frågan i rubriken sett från ett lagligt perspektiv så är svaret ofta nej, ensam vårdnad anses sällan vara det bästa alternativet. Från lagens och statens sida så ser man nämligen att gemensam vårdnad är det bästa alternativet och man gör detta genom barnens ögon. Ett barn har rätt till båda sina föräldrar och ett barn ska – även efter en skilsmässa – kunna bo hos både mamma och pappa. Därför så är ensam vårdnad ofta ansett som ett sämre alternativ och därför så är det också svårt att som förälder få till stånd ensam vårdnad.

Men; gemensam vårdnad är inte alltid att föredra och det är inte alltid det bästa alternativet. Barnens bästa kan lika gärna vara just ensam vårdnad och där exempelvis mamman sköter uppfostran, hushåller och ger kärlek och trygghet – man ska aldrig låsa sig vid att just en form är den bästa. Alla situationer är olika och alla vårdnadstvister bedöms på olika sätt; att man utgår – initialt – från att gemensam vårdnad är bättre är inte synonymt med att det är hugget i sten. Därför så ska vikten av rätt juridisk ombud inte underskattas vid en vårdnadstvist. Detta av flera olika skäl.

Varför rätt juridiska ombud kan ge dig ensam vårdnad

Som inom alla typer av tvister så krävs det att man har rätt ombud vid sin sida – en vårdnadstvist är definitivt inget undantag från den regeln. Förenklat: du anser att du ska ha rätt till ensam vårdnad om barnen då du anser att din forna partner och tillika barnens förälder missköter sig så pass kraftigt att han/hon inte är en lämplig vårdnadshavare.

DU anser detta – men hur leder du det i bevis; hur kan du få Tingsrätten att göra samma bedömning och hur ska du övertyga denna instans att ensam vårdnad bör tilldömas dig? Svaret är att du förmodligen inte skulle kunna göra detta utan professionell hjälp och att ett juridisk ombud – speciellt inriktad på familjerätt i allmänhet och vårdnadstvister i synnerhet – är ett måste. Din forne partner kommer å sin sida också att ha ett juridiskt ombud vid din sida; denne kommer att frösöka visa att din ansökan om ensam vårdnad är tagen ur luften.

Dessutom: processen i sig är extremt jobbig. Att möta en person som man en gång älskat om en tvist kring det man älskar mest – sina barn – är en känslomässig pärs där ombudet kan vara ett stöd genom hela resan. En trygg punkt, en axel att gråta ut mot då det tar emot som allra mest.

Ensam vårdnad är, ska vi tillägga, heller inte synonymt med att man klipper alla band mellan barnen och den andra föräldern. Nej, denne kommer fortfarande att ha umgängesrätt och få träffa barnen under givna datum. Som vi sa – i de flesta fall är gemensam vårdnad att föredra – men i andra så är definitivt ensam vårdnad det bästa alternativet. Känner du så vid din skilsmässa? Se till att kontakta rätt ombud, det ger dig tvivelsutan en bättre chans att vinna tvisten.

Rån är tyvärr inte ovanligt i Sverige

25 jan 2017

Säger man ordet rån så är det lätt att man romantiserar bilden och där man ser ett rån på det sätt man ser i filmer. Det vill säga, man ser en noggrant planerad stör mot en bank och där förövarna jobbar metodiskt efter sin plan och där ingen tar skada. Kort sagt; ett rån på film kan te sig väldigt vackert, välregisserat och där man nästan hoppas att bankrånarna i fråga ska lara sig undan. Den romantiska bilden av ett rån i en film är sällan applicerbar till verkligheten och hur ett rån ser ut i det verkliga livet.

Tvärtom; det sker sällan med god planering, det sker sällan utan några personskador och – till mångas förvåning –så sker de sällan mot vare sig banker eller mot värdetransporter. Något som man lätt kan tro om man läser tidningar eller ser på nyheterna och där dessa rån – då de väl inträffar – får väldigt mycket uppmärksamhet.

Sanningen gällande rån i Sverige är dock att bank- och värdetransportrån utgör en liten del och att de flesta istället kan drabba dig och mig. Kort sagt – ett personrån där du kanske befinner dig ute en kväll på en promenad och där någon plötsligt kommer fram och hotar dig för att kunna ta din plånbok, din mobil eller några andra värdesaker. Där har vi det vanligaste rånet i Sverige och oroväckande här rä att det främst är yngre människor som drabbas. Det vill säga; rån i Sverige är något som främst sker riktat mot ungdomar och där detta gäller både förövare och offer.

Vi ska tillägga att rån av denna typ är ganska svåra att klara upp och att det till mångt och mycket är en angelägenhet för storstäderna i Sverige – Stockholm, Malmö och Göteborg. Det är där man ser att rån av denna typ ligger på en konstant, historiskt sett, hög nivå och vad detta beror på låter vi vara osagt – men vikten av hjälp ska inte underskattas här. Hjälp och insatser för att dels förebygga brottet i fråga och hjälp för den som drabbats.

Viktigt att poängtera är att vi anser att även förövaren ska ha rätt till hjälp – dels i form av en advokat och dels också för att hitta rätt väg efter sitt avtjänade straff; särskilt här om det handlar om en ung förbrytare. Ett rån behöver inte innebära början på en kriminell karriär och det behöver definitivt inte betyda slutet på ett normalt liv. Med rätt insatser så kan man hitta andra vägar och ta sig tillbaka.

Vill du läsa mer om rån? Här finns en hel sajt tillägnad just denna brottstyp.

Migrationsdomstolar och överklaganden

24 jan 2017

En migrationsdomstol är den domstol som har till uppgift att pröva ärenden inom migrationsrätt, närmare bestämt de beslut som migrationsverket fattar i medborgarskaps- och utlänningsärenden. De beslut som myndigheten fattar angående asylsökandes ansökningar, kan överklagas. Likaså gäller beslut om till exempel utvisning.

Migrationsöverdomstolen

De migrationsdomstolar som finns i landet är en del av förvaltningsrätterna i Göteborg, Stockholm, Malmö och Luleå. Domar som migrationsdomstolarna fäller inom migrationsrätt kan, som nämnt i inledningen, överklagas. Vid överklaganden är det just migrationsöverdomstolen som prövar fallet. Dock endast vid allvarligare fall. Migrationsöverdomstolen är en del av kammarrätten som ligger i Stockholm.

Detta är den högsta instansen där fall inom migrationsrätt kan prövas.

Hur går en överklagan till?

En överklagan går till som så att den asylsökande och dennes gode man skickar in en överklagan till migrationsverket. Varför man inte skickar sin överklagan direkt till domstolen, beror på att Migrationsverket prövar ärendet ytterligare en gång. Om deras beslut inte förändras, skickas ärendet vidare till en domstol.

Domstolen behandlar sedan ärendet. Först tittar de på om ytterligare information kan behövas. Efter att ha behandlat ärendet, fattas ett beslut (en dom).

Förhandlingarna i en domstol är öppna för allmänheten. Den som vill kan sitta och lyssna på hur förhandlingarna fortlöper. Däremot kan det, i vissa fall, beslutas om att vem som helst inte ska få vara med. I sådana fall kan ett beslut om stängda dörrar fattas. Beslut om stängda dörrar tas oftast när det är särskilt känsliga fall, eller om minst en av parterna är under 15 år vid tillfället.

Överklagan till migrationsöverdomstolen

För att ett ärende ska prövas av migrationsöverdomstolen krävs det att det finns ett prövningstillstånd. Det är inte vilka ärenden som helst som går ända till migrationsöverdomstolen. Generellt sett krävs det mycket starka skäl för omprövning, eller att det handlar om en viktig laglig fråga, kopplat till migrationsrätt, som kräver prövning.

Om ett prövningstillstånd inte utges, så gäller tidigare dom hos migrationsdomstolen. Om migrationsöverdomstolen beslutar att inte pröva ett visst ärende, så går det inte att överklaga. Det här innebär (åtminstone i de allra flesta fallen inom migrationsrätt) att ärendet inte resulterar i ett uppehållstillstånd.

Migrationsdomstolarnas roll

Med allt fler människor som har sökt sig till Sverige de senaste åren, är det också fler fall som har prövats inom svensk migrationsrätt. De fall inom migrationsrätt, som migrationsverket först beslutar om, avgörs och överklagas i/till migrationsdomstolarna. Dock är det inte alltid det avgörs helt i dessa domstolar. Vid överklagan kan det, som tidigare nämnt, istället avgöras i migrationsöverdomstolen.

Välkommmen till guide om domstolsväsendet.

Här kan du läsa om hur det går till med en rättegång i Sverige.  En sådan inleds i tingsrätten men kan sedan överklagas till hovrätten och i vissa fall högsta domstolen.  I tvister mellan privatpersoner och myndigheter är förvaltningsrätten högsta instans.