För de länder som är medlem i EU så finns det några olika domstolar och en av dessa är EU-domstolen. Den ligger i Luxemburg och har en anrik historia då domstolen i fråga faktiskt funnits sedan 1952 då den inrättades i Paris. Den huvudsakliga uppgiften som EU-domstolen har är att se till att EU-ländernas gemensamma regelverk tolkas och tillämpas på samma sätt i varje respektive land.
Vilka befogenheter har då EU-domstolen? Ja, här kan man bland annat se att domstolen i fråga kan avgöra tvister EU-länder emellan, att man kan avgöra en tvist inbördes mellan institutionerna, mellan kommissionen och medlemsstaterna samt avgöra mål som överklagas av Tribunalen (en självständig domstol som tillkommit för att avlasta EU-domstolen). På begäran av nationella domstolar så lämnar även EU-domstolen förhandsavgöranden kring hur EU-rätten ska tolkas; detta vid tillfällen då de nationella domstolarna helt enkelt är osäkra på hur en regel verkligen ska förstås. EU-domstolen är dessutom ensam behörig att ogiltigförklara rättsakter som godtagit av institutionerna.
Viktigt att tillägga gällande EU-domstolen är att enskilda medborgare inte kan föra sin talan i denna (undantag om man personligen berörs av något beslut som fattas av någon EU-institution).
EU-rätten då; vad gäller för denna term? Ja, enligt EU-domstolen så går EU-rätten före de nationella lagarna och om en lag i Sverige anses som oförenlig med denna EU-rätt så ska den heller inte tillämpas. Frågan blir då naturligt; har Sverige någon gång varit uppe i EU-domstolen (menas: svenska domstolar har vänt sig till EU-domstolen för vägledning kring hur regler ska tolkas)? Ja, vid ett flertal tillfällen och vi kan här nämna några av de fall som prövats:
- Lavalmålet: år 2005 så vände sig den svenska arbetsdomstolen till EU-domstolen (då EG-domstolen) för ett antal frågor gällande fri rörlighet för tjänster. Anleningen? En facklig blockad mot ett skolbygge i Vaxholm där ett lettiskt bolag – Laval – anlitas. Laval å sin sida vände sig till Arbetsdomstolen för att se om blockaden i fråga stred mot EU:s regler. Utslaget från EU-domstolen i frågan var att blockaden inte var motiverad och att den stred mot reglerna om fri rörlighet för tjänster. Domen avkunnades 2007.
- Alkoholmonopolet i Sverige är en ständigt het fråga som varit uppe i flera omgångar i EU-domstolen. Först ut var den så kallade Franzénmålet där en ICA-handlare vid namn Harry Franzén började sälja vin i sin butik i Landdskrona; något han gjorde samma dags om Sverige gick med i den Europeiska Unionen och där Landskrona Tingrätt vände sig till EU-domstolen för råd. Franzén motivering till sin vinförsäljning var att det svenska alkoholmonopolet stred mot EU:s regler om fri rörlighet för varor. EU-domstolen menade i sin dom att monopolet i sak inte stred mot EU:s regler om statligt monopol; men man menade också att avgifterna och villkoren för att få tillstånd för partihandel och tillverkningstillstånd var för höga – något som utgjorde ett hinder för import. Dessa avgifter sänktes också. Det senaste fallet är det så kallade Rosengrenmålet – där de svenska reglerna för alkoholimport prövades och primärt den privata importen. Beslutet i frågan har gjort att vi svenskar kan importera vin från andra eu-länder och att dessutom utlandsbaserade företag kan hjälpa svenskar att importera vid utan att Systembolaget blandas in. EU-domstolen tyckte i det här fallet att Sveriges regler för import stred mot EU:s regler om fri rörlighet för varor. Fallets uppkomst? Ja, det var när den pensionerade läkaren Klas Rosengren tillsammans med några vänner importerade vin och fick se detta konfiskeras av den svenska tullen. Något som han sedan – som privatperson – drev hela vägen till EU-domstolen.
