Hovrätten – vår andra instans

Att bli dömd för ett brott i Tingsrätten innebär inte per automatik att det hela är över och avslutat. Nej, man har rätt att överklaga om man känner att domen i fråga varit felaktig eller orättvis och det gör man till Hovrätten. En överklagan till Hovrätten innebär inte att fallet kommer att prövas; först så krävs det att ett prövningstillstånd beviljas. En vanlig anledning till att ett fall prövas i Hovrätten är att man misstänker att domen – helt enkelt – varit felaktig.

Om vi ser hovrätten ur en mer informativt synvinkel så kan vi säga att det finns sex stycken sådan i Sverige. Vi börjar i Norrland och där delar vi in detta område i övre och nedre Norrland. I Umeå och i Sundsvall så ligger dessa – den senare för nedre och den förra för den övre delen. Vidare så kan vi Svea Hovrätt i Stockholm, vi har Göta Hovrätt i Jönköping, vi har  Hovrätten över Skåne och Blekinge som ligger i Malmö och vi har Hovrätten för västra Sverige belägen i Göteborg.

Totalt alltså sex stycken och där varenda en av dessa har en så kallad domkrets – ett visst antal Tingsrätter; varierande mellan fem stycken upp till fjorton – som geografiskt upptagningsområde. Förenklat: blir du dömd i Tingsrätten i Härnösand och överklagar till Hovrätten så kommer ditt fall att prövas – förutsatt att ditt prövningstillstånd beviljas – i Hovrätten i Sundsvall; detta då Härnösand ligger inom Sundsvall geografiska område.

 

 

Det om det – hur ser det då ut i hovrätten; vilka arbetar där och hur ser en rättegång ut? Vi tänkte beskriva en rättegång från start till mål och  där vi allt eftersom går igenom de ord och titlar som uppkommer.

  1.  1. Närvaron kontrolleras: Hovrätten kallar in parterna via högtalarsystemet och samtliga går in i rättsalen. Rättens ordförande kontrollerar att alla är på plats: skulle någon saknas så kan detta leda till att förhandlingen ställs in och istället tas upp vid ett senare tillfälle. Vittnen brukar inte kallas upp på samma sätt; de kallas ofta in vid ett senare tillfälle under huvudförhandlingen och de sitter ofta heller inte med under hela förhandlingen – detta för att de inte ska påverkas av vad som sägs.
  2. 2. Kortfattad genomgång av domen. Ordföranden kommer kort att gå igenom den överklagade domen och anledningen till att det sker fort är att både domare samt parter och deras ombud redan läst igenom den innan.
  3. 3.Parterna talar om sina yrkanden. Om det är du som överklagat domen så är det du och din försvarsadvokat som talar om vad ni vill ha ändrat i Tingsrättens dom; detta kallas för att framställa sina yrkanden. Din motpart kommer därefter att få tala om vilka ändringar denne går med på och vilka som parten motsätter sig.
  4. 4.Sakframställning. Båda parterna får göra en sakframställning där man presenterar bakgrund och fakta om tvisten.
  5. 5-Muntlig bevisning: i och med att det redan finns en dom i målet så behöver inte personer som redan berättat om den aktuella händelsen inte återupprepa denna i hovrätten. Vanligt är att man istället visar det videoinspelade samtalet som finns från Tingsrätten. Det kan även vara så att man bara spelar upp en ljudfil eller läser upp det som finns antecknat i Tingsrättens dom. Förhörs då inga nya vittnen och finns det ingen chans att något vittne eller sakkunnig måste återvända? Jo, om vittnet i fråga är nytt och och kan komma med ny information kring målet eller om man behöver ställa nya, kompletterande frågor i ärendet.
  6. 6.Parterna slutför sin talan: här sker det man brukar kalla för pläderingar; parterna får beskriva vad de anser vara bevisat samt hur de anser att domstolen bör döma.
  7. 7.Överläggning: Domarna diskuterar målet och resonerar kring hur de ska döma. Varje domare har varsin röst och vad som sägs vid denna överläggning är hemligt (även efter det att dom förkunnats). Ingen utomstående får närvara vid denna överläggning. Det som kommit fram vid huvudförhandlingen är det som ligger till grund för domen och domen får bara avse det parterna begärt. Viktigt att veta är att det vid exempelvis en vårdnadstvist alltid utreds oerhört noggrant innan och att man alltid avgör målet efter vad som blir bäst för barnet/barnen.
  8. 8 Hovrättens dom förkunnas: Det här sker som regel i efterhand och där rättens ordförande meddelar om exakt när – dag och klockslag – då domen i fråga kommer att meddelas. I vissa fall kan rätten avkunna dom direkt i samband med rättegången och efter avslutad överläggning. Domen skickas alltid ut per post av domstolen.

Välkommmen till guide om domstolsväsendet.

Här kan du läsa om hur det går till med en rättegång i Sverige.  En sådan inleds i tingsrätten men kan sedan överklagas till hovrätten och i vissa fall högsta domstolen.  I tvister mellan privatpersoner och myndigheter är förvaltningsrätten högsta instans.