Vilka skadeståndskrav kan jag kräva?

Den som har sett mycekt på amerikanska filmer och serier, och har hört någon av huvudpersonerna säga "I will sue you", eller "See you in court" kanske tänker att det fungerar lite liknande här i Sverige, blir ganska besviken när det uppdagas att det inte är så. Dels finns det ingen jury som avgör om någon är skyldig eller inte. Man kan heller inte gå fri ur häktet genom att betala en borgenssumma till staten. Inte heller kan man stämma någon i tingsrätten och få ut enorma summor om man har en tillräckligt duktig advokat som kan bevisa skulden hos en motpart.

Man blir skadeståndsskyldig om man förlorar i tingsrätten

Här kan man bli skadeståndsskyldig, men det händer om man till exempel förlorar i en tvist. Skulle det vara så att någon stämmer dig i en tingsrätt och tingsrätten anser att du är skyldig till det som motparten ahr stämt dig för, kan du bli skydlig att både betala din egen advokat, rättegångskostnader och den andras advokat, och det kan blir en avsevärd summa på flera 100.000-tals kronor.

Har man bevisligen blivit kränkt får man skadestånd

På samma sätt är det alltså tvärtom. Om det blir bevisat i tingsrätten att du har blivit kränkt; någon har behandlat dig på fel sätt, som lagen säger att då bör få skadestånd för, kan du få ett skadestånd för kränkningen, för skadan eller om du har blivit utsatt för någon kroppsskada eller något liknande.  Lagen bruakr säga att det handlar om skadestånd om någon har lidit "men, skada eller kränkning". Psykiskt våld, ger inget skadestånd. Däremot gäller fysisk skada för att få ett skadestånd. Och det handlar sällan om miljontals kronor, utan mer om summor i storleken på kring 100.000 kronor.

Domstolarna vill ofta lösa tvister innan rättegångar

Att hålla rättegångar kostar en hel del. Staten ska inte bara betala åklagarens, advokaternas, notariernas och andra tjänstemäns löner. Det ska dessutom till att de som blir kallade till rättegångarna får kompensation, såsom sakexperter och så vidare. I vilket fall, vill domare och tingsrätterna helst undvika rättegångar, framför allt i tvistemål, om de kan se att det finns någon väg som man kan lösa tvisten på innan den har gått hela vägen till en rättegång.

Parterna blir alltså kallade till förhandlingar, som kan ske två, tre gånger innan det blir en huvudförhandling (rättegång). I tvistemål händer det också att hovrätterna inte vill ta upp vissa tvister och överhuvudtaget vill Högsta domstolen inte ta upp tivster, och om de gör det, är det i så fall domsfall som kan bli vägledande senare för andra domar.

Lästips om du behöver anlita en duktig advokat och bor i Uppsala. Klicka här.

28 jan 2019

Välkommmen till guide om domstolsväsendet.

Här kan du läsa om hur det går till med en rättegång i Sverige.  En sådan inleds i tingsrätten men kan sedan överklagas till hovrätten och i vissa fall högsta domstolen.  I tvister mellan privatpersoner och myndigheter är förvaltningsrätten högsta instans.