Dessa arbetar i  Tingsrätten

Vid ett brottmål så är Tingsrätten den första domstol du kommer i kontakt med. Utöver brottmål så avgörs även tvistemål mellan enskilda individer och i Tingrätten så hantera man även olika typer av ärenden där vi kan nämna adoption som ett bra exempel på ett sådant. Gällande tvistemål så kan vi säga att sådana inte sällan handlar om tvister inom familjerätt – exempelvis då en vårdnadstvist. Tingsrätten finns från Gällivare i norr ner till Ystad i söder och mellan dessa orter så finns det ytterligare 36 stycken. Totalt finns alltså 48 stycken i Sverige och samtliga har en lokal förankring där fallen som prövas i respektive Tingsrätt utgår från sitt egna geografiska område – vanligvis ett visst antal kommuner ingår i detta.

Den första frågan som kommer upp i samband med att man nämner Tingsrätten är vilka som egentligen jobbar där. Den frågan ska vi försöka svara på här. Först och främsts å kan vi nämna domarna; ett antal lagmän, chefsrådmän och rådmän. Dessa kallas för ordinarie domare och de utses av vår svenska regering. Arbetsuppgifter för dessa domare är bland annat att bereda mål, fatta beslut och att döma i alla de olika ärenden som kommer upp i rätten.

Det finns också en chans att du vid Tingsrätten kommer att stöta på några yngre, ickeordinarie domare och dessa går under benämningar som fiskaler, assessorer och tingsnotarier; de har helt enkelt denna tjänstgöring som en del av sin utbildning. En viktigt del där vi kan säga att exempelvis notarierna å sin sida förbereder mål samt för protokoll vid rättegångar. I vissa ärenden av det lite enklare slaget så kan även notarier fatta beslut och döma – något som ofta innebär bötesmål av något slag. Fiskaler och assessorer då? Vilka arbetsuppgifter har de? Jo, till största del så har de exakt samma arbetsuppgifter som de ordinarie domarna. Vid Tingsrätten finns även andra anställda och vi kan börja med att nämna den administrativa delen av personalstyrkan som jobbar med både ekonomi och med olika typer av personalfrågor. Vid beredning av olika ärenden så fyller domstolshandläggare/domstolssekreterare både en stor och en synnerligen viktig roll.

En intressant aspekt av hur vår svenska Tingsrätt är uppbyggd gäller nämndemännen. Dessa är nämligen lekmän – de saknar juridisk utbildning och har andra yrken vid sidan av – och de finns knutna till Tingsrätten. Dessa utses av kommunfullmäktige och är politiskt utvalda representanter av befolkningen; de utses för fyra år i taget och deras arbetsuppgifter är att döma i olika frågor. Där har vi således de som arbetar vid Tingsrätten samt lite kortfattat kring vad dessa har för arbetsuppgifter.

En annan fråga som brukar dyka upp är vad alla olika ord egentligen betyder. Vem är kärande, vem är målsägande, vem är den tilltalande? Vi tänkte bena ut alla dessa ord genom att sammanställa en liten ordlista och den ser ut som följer:

Vanliga ord du stöter på i Tingsrätten

• Målsägande: det är den som blivit utsatt för det påstådda brottet. Har du blivit misshandlad och ärendet går till rättegång – ja, då är det du som kommer att kallas för målsägande.
• Målsägarbiträde: Ditt stöd och den person som kommer att föra din talan och bevaka dina intressen – ofta en advokat eller en jurist – är ditt målsägarbiträde.
• Åklagare: Åklagaren leder förundersökningen, hen beslutar om åtal och hen är den som för talan i domstolen. En åklagare utses av staten.
• Den tilltalade: det är den person som misstänks och som står åtalad för att ha begått brottet.
• Försvarsadvokat: Personen som hjälper den tilltalade. Antingen är denne förordnad av domstolen och kallas för offentlig försvarare eller också så är försvarsadvokaten i fråga anlitad privat.
• Juristdomare: Ordförande vid förhandlingen (rättegången i folkmun) är juristdomaren.
• Nämndemän: nämndemän är, som vi sa, lekmän och är utsedda av kommunfullmäktige. Deras uppgift syftar till att domen går i linje med samhällets rättsuppfattning rent allmänt. De är ofta tre stycken nämndemän vid en förhandling och de ska – tillsammans med juristdomaren – tillämpa rättsreglerna i målet.
• Kallas en expert – exempelvis en läkare eller en psykolog – in så är denne en så kallad sakkunnig och där denne förklarar ett specifikt område inom sin expertis.
• Vittnen: de personer som kallas som vittnen är de som sett brottet i fråga. Man vittnar för att hjälpa domstolen att döma rätt; man gör det inte för att sätta dit- eller för att hjälpa någon. Att ljuga inför rätten är ett brott som kallas mened.
• Åhörare: de flesta rättegångar är offentliga och det innebär att vem som helst kan sätta sig ned för att titta, lyssna och ta del av förhandlingen. Skulle du besöka en rättegång i syfte att stilla din nyfikenhet eller för helt enkelt lära dig hur Tingsrätten ser ut rent praktiskt så kallas du för åhörare.