Vilka är Sveriges domstolar?

Att begå ett brott är att genomföra en kriminell handling och där man bryter mot de regler som finns i vårt land. Utan lagar och utan regler så skulle vårt samhälle inte fungera och därför så blir följden av en sådan handling också ett straff. Vilket typ av straff man får är något som avgörs av vilket typ av brott man begått. Straffskalan skiljer sig naturligtvis åt och att exempelvis misshandla en  annan människa ger att betydligt högre straff än vad ett snatteri gör. Som sig bör, naturligtvis.

Det som dock är gemensamt mellan dessa båda brott är att det inte är du som förövare, brottsoffret eller polisen som bestämmer vilket typ av straff du kommer att få. Det är något som istället bestäms i domstol och vi kan lite snabbt visa hur vägen dit ser ut innan vi går vidare. Vi kommer här at använda dig som huvudperson och det för att förenkla och utan något personligt bakom.

 

  • Du begår brottet. Vi säger att du misshandlar en annan person under en utekväll.
  • Anmälan görs till polisen. Personen du misshandlat upplever det genomförda dådet som både kränkande, onödigt och kriminellt (något som det också är). Dessutom har han fått skador som han vill ha ersättning för.
  • Polisen tar emot anmälan och ser om brott kan styrkas.
  • Man inleder en förundersökning. Din utförda misshandel bedöms som skälig att ta vidare. Polisen kontaktar en åklagare som inleder en förundersökning tillsammans med polisen. Här kommer alla bevis att samlas in – även de som talar till din fördel; du har kanske blivit provocerad eller du kanske har handlat i nödvärn? Alla uppgifter samlas in och sammanställs i förundersökningen.
  • Förhör genomförs. Du kommer att bli förhörd bland de sista och efter både brottsoffer och eventuella vittnen. I och med att det handlar om en misshandel så kommer du här att ha rätt till en offentlig försvarare.
  • (Gripen, anhållen eller häktad?)Finns det tillräckligt starka bevis mot dig så kommer åklagaren att ta ett beslut om huruvida målet ska tas upp i domstol eller ej. Detta sker genom att han lämnar en stämningsansökan till Tingsrätten. Skulle så vara fallet så kan du här som ett första steg bli gripen; något som innebär att du kommer att förhöras så fort som möjligt och att åklagaren därefter beslutar om du ska bli anhållen. Maximal tid för ett gripande är tolv timmar, därefter måste ett beslut fattas om huruvida du ska släppas på fri fot eller om du, som sagt, ska anhållas. Att bli anhållen innebär att du kommer att få sitta frihetsberövad i maximalt fyra dagar och troligt är att åklagaren gjort en bedömning av att du annars kommer att fortsätta begå brott eller att du kommer att försvåra utredningen om du sätts på fri fot. Efter fyra dagar så måste ett beslut om häktning fastställas och det innebär att åklagaren skickar in en häktningsansökan till domstolen – fulländad med namn, vad du gjort och anledningar till varför du anses ska bli häktad. En häktningsförhandling sker och där ett slutgiltigt beslut tas. Vi kan här säga att du blivit släppt redan efter att du blvit gripen och att din misshandel inte anses som något du kommer att upprepa eller att du på något sätt kommer att försvåra utredningen. Du blir vare sig anhållen eller häktad, utan du släpps efter det initiala förhöret; fortfarande misstänkt för misshandeln -
  • Åtal väcks. Åklagaren beslutar att bevinsingen mot dig är tillräckligt stark för att hålla i en rättegång och nu återstår det bara för dig att vänta. Menas här: det kan ta lång tid innan ditt ärende tas upp i Tingsrätten och där det mesta beror på hur stor arbetsbelastning denna för tillfället har. Du får en kallelse hem då det är dags och där både datum och tid står skrivet.

Vilka domstolar kan ta upp ditt ärende? Det som först och främst kommer att äga rum här är att du får din kallelse hem och där du ska befinna dig i Tingsrätten på given tid och givet datum. Tingsrätten är den första instansen för domar i Sverige (egentligen en andra; vi har även strafföreläggande där en åklagare kan bestraffa mindre förseelser – exempelvis ett snatteri – med böter och utan att det behöver nå domstol och därmed belasta denna med onödigt och tidskrävande arbete).

Vad som händer där är – väldigt förenklat här – är att du kommer att få ge din version av den inträffade incidenten och där målsägande kommer att få sin version – genom åklagaren. Vittnen kommer att förhöras, eventuella experter kommer att kallas in och bevis kommer att presenteras. Allt detta sker muntligt och utan manuskript. I Sveriges domstolar så sker allt enligt muntlighetsprincipen och det är endast i nödfall där någon ges tillåtselse att läsa innantill.

Vidare då, vad händer om du bedöms som skyldig till misshandel och där det är ställt bortom alla rimliga tvivel att du är den skyldige? Ja, här har du rätt att överklaga domen. Detta ska ske skriftligen och inom tre veckor efter det att dom förkunnats i Tingsrätten. Huruvida fallet kommer att tas upp i Hovrätten eller ej är något som sker med en initial prövning där en jurist vid Hovrätten sätter sig in i ditt ärende och därefter muntligen redovisar detta för tre stycken hovrättsdomare. Dessa kommer att bedöma om det finns skäl för att ge dig ett prövningstillstånd. I många fall så är det starkaste skälet att man misstänker att du råkat ur för en felaktig dom.

Beviljas du prövningstillstånd så kommer Hovrätten att förbereda sig på ungefär samma sätt som Tingsrätten och huvudförhandlingen (rättegången, i folkmun) kommer även den att se ut på ett liknande sätt. Naturligtvis med den avgörande skillnaden att du redan fått en som i ärendet.

Vi ponerar här att du även i Hovrätten döms för misshandel. Det finns inga tvivel, du har slagit och skadat målsäganden. Du å din sida anser dig vara utsatt för ett rent justitiemord; du är ett offer för tillfälligheter och utsatt för någon typ av komplott. Du vägrar acceptera domen då du, helt enkelt, inte gjort något.

Kan du då gå vidare? Håll dina förväntningar låga. Visst, du kan överklaga till Högsta Domstolen – men för att få ett prövningstillstånd där så krävs det att ditt fall kan bli ett så kallat prejudikat och därmed i framtiden vara till ledning för hur liknande fall ska bedömas. Av allt att döma så är en misshandel sällan prejudicerande och därför så är Hovrätten förmodligen den sista instans där ditt ärende kommer att prövas.

Det här exemplet gällde hur det ser ut i våra allmänna domstolar: Tingsrätt, Hovrätt och Högsta Domstolen och där brottmål och tvister mellan person och person tas upp. Skulle tvisten i fråga istället handla om att du som privatperson på något sätt vill ställa staten eller din kommun inför rätta – exempelvis i en tvist mot Försäkringskassan eller att du felaktigt fått ditt krökort indraget/återkallat  – så sker detta istället i Förvaltningsdomstolen och även där finns tre stycken instanser: Förvaltningsrätten, Kammarrätten och Högsta Förvaltningsrätten.

Vi ska för sakens skull även nämna att vi i Sverige även har ett antal specialdomstolar. Dessa ser ut som följer:

  • Arbetsdomstolen
  • Marknadsdomstolen
  • Mark- och miljödomstolen
  • Hyresnämnd
  • Arrendenämnd
  • Migrationsdomstol
  • Tryckfrihetsdomstol
  • Patensbesvärsrätten
  • Försvarsunderrättelsedomstolen

 

  • Dessutom så finns även Skiljenämnden. En nämnd som kan avgöra tvister genom förlikning och där de inte inte behöver tas upp i domstol.

Välkommmen till guide om domstolsväsendet.

Här kan du läsa om hur det går till med en rättegång i Sverige.  En sådan inleds i tingsrätten men kan sedan överklagas till hovrätten och i vissa fall högsta domstolen.  I tvister mellan privatpersoner och myndigheter är förvaltningsrätten högsta instans.